Östen Karströms kusfiskerapport.
LAXEN
I TORNE ÄLV Bestånd, fiske och skötsel av bestånden av Östen Karström
LAXEN
I ÖSTERSJÖN Bestånd, fiske och skötsel av bestånden av Östen Karlström och Curt
Insulander
The
Baltic and Torne River Salmon (Salmo salar L.): biological status, management
and local development by Östen Karlström
LAXEN
I BOTTNISKA VIKEN OCH TORNE ÄLVS KUST Bestånd, fiske och skötsel av bestånden
av Östen Karlström och Olli Tuunainen
Rapporter
från Scotland finns längre ner på sidan (010911)
Informationsresa
till Helsingfors och Stockholm, maj 2000.
Tornedalsrådet och Lapin Liito genomförde en informationsresa i maj till Helsingfors
och Stockholm och uppvaktade respektive minister och departement i laxfrågan.
Från projektets sida deltog Östen Karlström med en genomgång för Jordbruksutskottet
i Sverige om situationen för Torneälvslaxen. Uppvaktningen resulterade bl.a. i
att utskotten från Finland och Sverige besökte Tornedalen i september för att
på ort och ställe bekanta sig med laxfrågorna. Till informationsresan togs fram
en folder med det viktigaste om Torneälvslaxen. Foldern är författad av Östen
Karlström och finns både på svenska och finska och heter "Torneälvslaxen, Bestånd,
Hot och Framtid" respektive "Tornionjoen lohi, Kanta, Uhat ja Tuleva".
Studieresa
och informationsmöte i Sverige, 16-17 september med projektgrupperna.
I samband med konferensen i Haparanda 18 september ordnades en studieresa för
de skotska och norska grupperna 16 september och ett informationsmöte hölls med
grupperna 17 september i Övertorneå. Syftet var att visa på situationen för laxbestånden
i norr och utbyta och diskutera erfarenheter på plats med företrädare för olika
intressenter. Studien skulle ge en inblick i situationen för både vilda (Torne
älv och Kalix älv) och odlade bestånd (Lule älv). I studieresan deltog från Skottland
representanter från projektgruppen (projektledarna och företrädare för olika laxorganisationer)
och från NASCO (Nordatlantiska laxkommissionen), sammanlagt 9 personer. Från norsk
sida deltog projektledarna och företrädare för olika organisationer, sammanlagt
20 personer. Som guide medverkade Östen Karlström.
Odlade
bestånd.
Lule älv. Besök vid Vattenfalls laxodling i Heden och avelslaxstation
i Boden vid Lule älv. Fiskmästare Roland Eriksson informerade om verksamheten
vid anläggningarna. Hedens laxodling är byggd på 1960-talet och kompletterad under
senare år. Den kompenserar hela Luleälvens ursprungliga smoltkompensation, och
utsättningen är årligen 540000 laxsmolt och 60000 havsöringsmolt. Den är därigenom
Sveriges största smoltodling. Tillgången på lax i Luleälven har tidigare varit
relativt liten men är nu mycket god genom de regleringar som genomförts under
senare år i havs- och kustfisket. Under senare år har det s.k. M74 syndromet,
orsakat dödlighet på laxyngel med varierande 30-70 % överdödlighet. Problemet
i Luleälven har kunnat kan motverkas genom att en större mängd rom än vad som
normalt behövs tagits för romtäckt. Besök gjordes i sportfiskeområdet nedströms
Bodens kraftverk och hos sportfiskeklubben "Börstingen", som informerade om sin
verksamhet. Börstingen förvaltar sportfisket, säljer fiskekort, utför bevakning
m.m. i älven nedströms kraftstationen. För närvarande är laxtillgången mycket
god med ett bra laxsportfiske. Tillgången på havsöring är däremot dålig främst
på grund av ett omfattande nätfiske i kusten. Sportfisket bedrivs hela året i
älven. Klubben förhandlar nu med Vattenfall, som äger fiskerätten närmast dammen,
om att få utöka fiskeområdet ända upp mot dammen och få ett speciellt flugfiskeområde
där.
Vilda
bestånd. Kalix älv, Torne älv.
I Kalix älv studerades olika reproduktions-
och sportfiskeområden för lax längs älven. Vid Jokkfall (100 km från älvmynningen),
som är ett partiellt vandringshinder för lax, besöktes en fisktrappa (byggd 1980).
Uppvandringen i fiskvägen har ökat kraftigt från år 1996, med som bäst över 5000
laxar per år. Orsaken till ökningen är de effektivare regleringarna i laxfisket,
i hav, kust och älv som infördes då. I fisktrappan finns en automatisk fiskräknare
(isländsk) som fungerar mycket bra. I Kalix älv startade Fiskeriverket, Länsstyrelsen
olika intresseorganisationer och kommunerna i början av 1990-talet ett projekt
för att förbättra tillgången på lax och utveckla sportfisket efter lax. En sammanslutning
"Kalix älvs ekonomiska förening" bildades. Den är en paraplyorganisation för entreprenörer
och fiskevattenägare längs älven,. Föreningen gav en information om sin verksamhet.
Man försöker påverka och driva på myndigheter m.fl. om behovet av åtgärder för
lax- och havsöringbestånden och av förbättrade möjligheter för sportfisket.
Möte
17 september i Övertorneå.
Information av grupperna. De skotska och
norska grupperna gav information om sin verksamhet i projektet. Från svensk/finska
projektgruppen gavs information om situationen för laxen i Torne älv enligt sammandrag:
"Utveckling och skötsel av Torneälvens laxbestånd". Ett studiebesök gjordes vid
sportfiskeområdet i Kattilakoski, där information gavs om sportfisket efter lax
i området.
Möte hölls i referensgruppen i Kukkola från vilken protokoll redovisats.
Östersjölaxen
- rapport
Östen Karström och Curt Insulanders rapport
om Östersjölaxen.
Finns som .pdf och med engelsk sammanfattning
(english summary)
Proceedings
of the International Conference on Salmon Management in Scotland March 2001
The Compiler Sarah Bayley.
Size: 7 Mb
Local
Authorities and the Coordination of Management and Satial Planning with regard
to Atlantic Salmon,
By: Selina Stead, Adam Barker, Philip Allmendinger
European Urban and Regional Research Centre Department of Land Economy University
of Aberdeen
Management
of the Atlantic Salmon In The Marine Phase Scotland
By Sarah-Ann
Bayley & Robert Kindness
Management
of Salmon in the Applecross River in Scotland
