Strategi

DEN MEST INTEGRERADE GRÄNSZONEN I EUROPA
-Tornedalsrådets strategiska verksamhetsplan 2017-2019

tornionlaaksonneuvosto-strategia

Inledning
Tornedalsrådet som aktör
Visionen, spetsar och missionen I Tornedalsrådets stragtegiska verksamhetsplan 2017-2019
Genomförande av visionen, spetsarna och missionen
Gränsöverskridande samarbete inom olika sektorer
Ett exempel på gränsöverskridande samarbete mellan Haparanda och Torneå Provincia Bothniensis
Bilaga: Tornedalsrådets strategiska verksamhetsplan 2017.2019 strategins spetsar

Strategi (PDF)

VISIONEN
Tornedalen är Europas mest integrerade gränszon

Strategi Spetsar

MISSIONEN/MÅLSÄTTNINGEN
Tornedalsrådet är av sina medlemskommuner uppskattad samarbetsaktör och intressebevakare

1. INLEDNING

Strategin lyfter fram de mest centrala frågorna som Tornedalsrådets verksamhet genom sin intressebevakning koncentrerar sig på i det korta, medellånga och långa tidsperspektivet. Därigenom styr den också kansliets verksamhet.

Tornedalsrådets stadgar konstaterar enbart att en verksamhetsplan ska upprättas, ingen egentlig strategi. Av denna anledning är det naturligt att koppla strategin till rådets verksamhetsplan.

Kapitel 2 beskriver Tornedalsrådet såväl genom stadgar och kontext som genom (gränskommissionens) verksamhet.

Kapitel 3 definierar rådets strategiska vision och de viktigaste strategiska frågorna som utgör rådets arbetsfält. Dessa leder till Tornedalsrådets mission.

Kapitel 4 riktar in sig på genomförande av visionen, de viktigaste frågorna och missionen.

Kapitel 5 tar upp svaren som enkäten om Tornedalsrådets huvudprojekt 2018 lyfte fram. Därmed relaterade praktiska projekt i kommunerna har samlats in i en separat bilaga.

Strategins 6:e kapitel tar upp Torneås och Haparandas samarbetsorgan Provincia Bothniensis som utgör ett exempel på gränsöverskridande samarbete.

Tornedalsrådet kan utgöra en modell för det europeiska gränsöverskridande samarbetet. Tornedalen ska vara Europas mest integrerade gränsområde. Detta förutsätter att det gränsöverskridande samarbetet förstärks särskilt mellan kommunerna.

Strategins spetsar är den konkreta verksamheten, via dem ökas integrationen. Genom förverkligandet av strategierna/spetsarna skapas existensberättigande för Tornedalsrådet. Enligt målsättningen måste rådets verksamhet vara sådan, att Tornedalsrådet har medlemskommunernas tillit. De praktiska projekten finns i bilagan och de är samlade från kommunerna. Utgångspunkteken är att projekten är kommun- och landsgränsöverskridande. Enskilda kommunprojekt tillhör den kommunala intressebevakningen.

2. TORNEDALSRÅDET SOM AKTÖR

2.1. Stadgar
Tornedalsrådet utgör en samarbets- och intressebevakningsorganisation för Torneå, Ylitornio, Pello, Kolari, Muonio, Enontekiö, Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna, Storfjord, Kåfjord och Nordreisa. Kommunalförbundet är registrerat i Sverige och dess officiella språk är finska och svenska

Stadgarna definierar Tornedalsrådets uppgifter. Enligt 2 § definieras rådets verksamhetsfält på följande sätt:
”Tornedalsrådet har som målsättning att främja Tornedalskommunernas och invånarnas inbördes och internationella samarbete genom att verka för områdets intressen och dess utvecklande samt bevarande av det tornedalska kulturarvet.”

Centralt för rådets verksamhet är även 8 § i stadgarna där det konstateras att
”Tornedalsrådet har som uppgift att enligt 2 § verka för Tornedalens gemensamma intressen.

De centrala målsättningarna är intressebevakning för invånarnas och medlemskommunernas räkning samt profilering av Tornedalen. Centrala målsättningar utgörs vidare av att utveckla samt öka samarbetet inom näringsliv och arbetsmarknad, utbildning och kompetensutveckling samt inom kultursektorn i Tornedalen.”

Tornedalsrådets strategiska verksamhetsplan 2017-2019 kopplas till stadgarnas paragraf 2 och 8 på så sätt att intressebevakningen och utvecklingsarbetet koncentreras på frågor som berör näringslivet (inkl. turism), infrastruktur, utbildning och kultur.

2.2. Kontext, inramning
Den nordiska välfärdsstaten, liksom den gemensamma kulturen, historien och de språkliga förhållandena, utgör en naturlig referensram för samarbetet.

Fyra kulturer möts i Tornedalen – finsk, svensk, norsk och samisk. Genom den sekellånga samarbetskulturen har inte bara kulturella utan också kommunala och riksgränser överskridits. Utöver finska, svenska och norska talas på området olika samiska språk medan meänkieli å sin sida utgör ett av de regionala särpräglade kännetecknen.

Sverige, Norge och Finland möts i Tornedalen genom sina medlemskommuner. Det samarbetas gränsöverskridande mellan kommuner, invånare, myndigheter, näringslivet och organisationer. På området finns en gränsöverskridande identitet och långa traditioner av samarbete såväl över riksgränser som mellan medborgare och institutioner.

Tornedalen är också kopplad till Arctic Development Region (ADR). Utöver Tornedalen ingår även Troms fylke och delar av Bothian Corridor i ADR med Luleå och Uleåborg som centrum. Över en miljon människor är bosatta inom området och även i ett internationellt perspektiv utgör detta det tätast befolkade arktiska området.

Rådets strategi är även kopplad till pågående strukturella förvaltningsreformer i Finland, Sverige och Norge. I Finland förändras kommunernas arbetsfält väsentligt, den demokratiska regionförvaltningen ska bl.a. svara för social- och hälsovårdsuppgifter. I Sverige finns det redan regional förvaltning av motsvarande typ och en dialog av storlän har förts. Även i Norge pågår samtal om att harmonisera den kommunala strukturen och reformera den regionala förvaltningen och detta kommer leda bl.a. till att Troms och Finnmarks fylkeskommuner sammanförs.

2.3. Nordiska ministerrådet
Nordiska Ministerrådet utgör en viktig finansiär till rådet. Nordiska Ministerrådet har definierat mål och uppgifter för gränsråden och de är centrala när missionen/ Tornedalsrådets målsättning fastställs:

1) Dra nytta av möjligheter och minska gränshinder som är kopplade till regionerna (länen, fylken och landskapen).

2) Bidra till hållbar utveckling, innovation och tillväxt

3) Arbeta för att öka näringslivets konkurrensförmåga inom gränsområden, identifiera och bryta gränshinder i en vid bemärkelse, utveckla hållbara och miljövänliga miljö- och energilösningar samt utveckla infrastruktur och/eller kommunikation

4) Samla ihop lokala och regionala aktörer, idéer, nätverk och ekonomiska resurser för det gränsregionala samarbetet

De nordiska gränsråden utgör en institutionell samarbetsinfrastruktur på den regionala och lokala nivån. Nordiska Ministerrådet lägger stor vikt på lokal och regional förankring.

Av gränssamarbetsorganen är rådet det enda som arbetar på den kommunala nivån och samlar ihop kommuner från tre länder runt samma bord. Kommunerna fattar besluten som på ett mycket konkret plan påverkar invånarnas vardag i regionen. Genom Tornedalsrådet sker det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemskommunerna på ett organiserat sätt.

3. VISONEN, SPETSAR OCH MISSIONEN I TORNEDALSRÅDETS STRATEGISKA VERKSAMHETSPLAN 2017-2019

3.1. Vision:”Tornedalen är Europas mest integrerade gränszon”
Invånarna i Tornedalen ska kunna leva, studera, arbeta och vara företagare i en gränsöverskridande trygg och ren miljö som om riksgränser inte skulle finnas. Gränsområdet ska vara det mest integrerade i Europa.

Målet är att göra Tornedalsrådet till ett exemplariskt gränssamarbetsorgan med gränsöverskridande vardagsnära verksamhet. Samarbetet skall gagna såväl kommuner, näringsliv som invånare i området. Det ökande gränsöverskridande samarbetet befrämjar integrationen av området.

3.2. Spetsar
Spetsarna i Tornedalsrådets strategi är enligt enkätsvaren frågor som hör till näringsliv, infrastruktur, utbildning och kultur. De hänger också starkt samman med nationella frågor.

Syftet med huvudfrågorna/strategierna är att skapa arbete, försörjning, välstånd och trivsel i en gränsöverskridande trygg och ren miljö. Särskilt den gränsöverskridande aspekten styr rådets verksamhet och även medverkan i finansiering av externa projekt.

Inom utbildningen har gymnasieutbildningen och yrkeshögskolan en central roll, såsom även områdets folkhögskolor. Till exempel de yrkesinriktade kurserna i folkhögskolorna är ett viktigt komplement till yrkeshögskolor och universitet.

Naturligtvis utgör kunskapen och kompetensen från universiteten i Rovaniemi, Luleå, Tromsö och Uleåborg en stor utvecklingspotential för utvecklingen av Tornedalen. Dessa skall ses som viktiga samarbetspartners.

Strategier/spetsar för Tornedalsrådet kan sammanfattas till följande punkter:
1) Ökad livskraft
2) Ökat gränsöverskridande samarbete
3) Befrämja utbildning
4) Stärka kulturen
5) Utveckla infrastrukturen

Konkret innebörd för strategierna eller strategins spetsar finns i bilagan.

3.3. Mission: ”Tornedalsrådet är av sina medlemskommuner uppskattad samarbetsaktör och intressebevakare”
Rådets uppgift är att genom sin verksamhet som samarbetsaktör för ett organiserat gränsöverskridande samarbete vara en uppskattad aktör bland sina medlemskommuner. För att komma till missionen skall man systematiskt arbeta mot visionen. Å andra sidan ska strategierna eller huvudfrågorna gå framåt för att rådets verksamhet ska ses som meningsfullt.

4. GENOMFÖRANDE AV VISIONEN, SPETSARNA OCH MISSIONEN

4.1. För att uppnå visionen krävs intensivare samarbete
Tornedalsrådet utgör ett samarbetsforum i teman som dess finländska (6), svenska (4) och norska (3) medlemskommuner lyfter fram. Rådets uppgift är att samla ihop lokala och regionala aktörer, idéer, nätverk och ekonomiska resurser för det gränsregionala samarbetet.

För att man ska kunna påstå att Tornedalen i EU:s skala är den mest integrerade gränszonen (vision) ska samarbetet bli intensivare än idag. Kommunernas gränsöverskridande samarbete utgör ett särskilt åtgärdsmål i det korta, medellånga och långa perspektivet.

Tornedalsrådet ska vara en exemplarisk aktör i Europa bland gränssamarbetets aktörer. Enligt den långsiktiga visionen ska medlemskommunerna kunna verka som om några riksgränser inte skulle finnas.

Att uppnå målen förutsätter ett intensivt samarbete med olika aktörer. Rådet arbetar aktivt tillsammans med andra gränskommissioner, särskilt med Nordkalottrådet och Bothnian Arc. På EU-nivån ska samarbetet ske särskilt inom ramen för AEBR. EU:s strukturfondsperiod 2014-2020 utgör en funktionell och finansiell referensram. Intressebevakningen betyder även att innehållet i den kommande programperioden 2020-2026 ska påverkas (speciellt projekt i gränszoner).

Rådets samarbetsinstanser utgörs av bl.a. kommunala och regionala myndigheter, departement och EU, kommunpolitiker, riksdagsmän, verk, övriga gränssamarbetsorgan, EU-parlamentariker, utbildningsorganisationer, handelskammare, företagarorganisationer, kommunförbund, Nordiska Ministerrådet osv.

Ett mer omfattande mål består av en gemensam nordisk arbetsmarknad för både människor och företag utan onödig byråkrati och gränshinder. Varor, tjänster, arbetskraft och utbildning ska röra sig så fritt som möjligt. Målet är att regionen ska uppnå dynamisk, konkurrenskraftig och hållbar utveckling som överskrider kommunernas och rikets gränser.

4.2. Arbetsgrupperna bearbetar huvudprojekt
I bearbetningen av huvudprojekt – det konkreta innehållet av strategins spetsar – har arbetsgrupperna en central roll. Genom projekt eller strategier strävar man efter att påverka staternas budgetar. En primär påverkanskanal består av riksdagsmän från medlemskommunernas valkretsar (Lappland, Norrbotten, Troms fylke).

Rådet har en näringslivsarbetsgrupp. Centralt i dess arbete är projekt inom livskraft, turism och infrastruktur.

Kulturarbetsgruppen bereder huvudprojekt inom kulturen. Arbetsgruppen består av personer som i medlemskommunerna arbetar inom kulturen.

Representanter för utbildningsanordnare inbjuds till möten för näringslivs- och kulturarbetsgruppen. Därigenom är det möjligt att föra fram gränsöverskridande utbildningsrelaterade projekt som medför nytta till kommuninvånarna, näringslivet och kulturen.

Arbetsgrupperna kallas två gånger om året till gemensamma möten anordnade och finansierade av rådet. Till möten kallas tjänstemän och experter.

De första arbetsgruppsmötena hålls i början av året i februari. Medlemmarna i arbetsgruppen ombes att inkomma med huvudprojekt som kansliet sammanställer till mötet. Därefter handläggs de på styrelsens första möte som hålls i mars. Styrelsens uppgift är att vid behov framlägga nya projekt, prioritera arbetsgruppers projekt och presentera dem i en slutlig form med tanke på vårens budgetdiskussion.

På det andra mötet i slutet av augusti/början av september ska man börja kartlägga nya huvudprojekt och/eller uppdatera gamla. På och mellan mötena koordineras projekten mellan arbetsgruppers medlemmar. Huvudprojekten skickas på nytt per land till höstens budgetsamtal. Möjligheten och behovet av gemensamma möten för arbetsgrupperna ska kartläggas.

Mellan arbetsgruppsmöten anordnas eventuella zonvisa arbetsgruppsmöten. I samband med verksamhetschefens kommunrunda ska huvudprojekten genomgås med kommunala och regionala beslutsfattare, samarbetspartner osv. Eventuella projektidéer behandlas också på arbetsgruppsmötena.

Tornedalsrådet ska också aktivt komma med idéer till sådana projekt som medför nytta till medlemskommuner och är gränsöverskridande (särskilt Interreg-projekt).

4.3. Att genomföra strategins spetsar: aktiv intressebevakare
Tornedalsrådet är en aktiv nätverksaktör som skapar gränslösa mötesplatser kring olika frågor (näringsliv, infrastruktur, utbildning, kultur) inom ramen för de administrativa och finansiella resurserna.

Rådet ska utgöra sina medlemskommuners gemensamma intressebevakningsröst på den kommunala, regionala, nationella och EU-nivån och rikta sig till såväl tjänstemän, politiska beslutsfattare som aktörer inom olika områden i de frågor som den strategiska verksamhetsplanen fastställer.

Intressebevakning genomförs genom strategiska möten och aktiv kommunikation. Strategiskt genomförande förutsätter även budgetering av intressebevakningsresurser.

4.4. Verksamheten ska bli synlig
Tornedalsrådets verksamhet syns särskilt hos områdets invånare, företag och beslutsfattare bl.a. genom webbsidor och information.

Intressebevakningen särskilt avseende kommunernas årligen prioriterade huvudprojekt sker mot regionen, riksdagen och departementen. De ingår årligen i ländernas budgetprocesser.

För Rådets verksamhet och synlighet är styrelsens och årsmötets roll central. De regionala riksdagsmännen ska intensivt kopplas ihop med regionens intressebevakning.

5. GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE INOM OLIKA SEKTORER

På enkäten fick kommunerna rapportera vilken sorts gränsöverskridande samarbete kommunerna har med varandra. Vi fick 8 svar av 13.

En viktig enkätfråga handlade om på vilka sektorer kommunen helst skulle vilja samarbeta gränsöverskridande.

Sektorerna bestod av: a) näringsliv, b) arbetsmarknad, c) utbildning och kompetens, d) infrastrukturprojekt (vägar, järnvägar, flygtrafik, hamnar, bredband, något annat), e) energi (gas, biodiesel, vattenkraft, vindkraft mm.), f) turismprojekt, g) kulturprojekt, h) social- och hälsovård, i) annat myndighetssamarbete (polis, tull, gränsbevakning, räddningstjänst, annat?), j) någonting annat, vad?
Enligt kommunernas svar ansågs de viktigaste sektorerna bestå av följande frågekomplex: näringslivsfrågor (inkl. turism), infrastrukturprojekt och utbildning. Gemensam arbetsmarknad samt regional kultur utgör en bra referensram för olika prioriteringar.

Det kan konstateras att det gränsöverskridande samarbetet är som mest konkret och bäst organiserat i HaparandaTorneå.

6. ETT EXEMPEL PÅ GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE MELLAN HAPARANDA OCH TORNEÅ PROVINCIA BOTHNIENSIS

Samarbetsavtalet reglerar generella verksamhetsprinciper, organisationen samt tillvägagångssätt för förvaltning och beslutsfattande.
Syftet med samarbetet mellan Haparanda och Torneå är att effektivt använda städernas resurser, deras gemensamma serviceproduktion samt göra den kommunala verksamheten mångsidigare. Målet är att skapa en ekonomiskt och funktionellt attraktiv internationell tvillingstad HaparandaTorneå som ska fungera som gränssamarbetes globala föregångare.

Vid behov ingås separata avtal om gemensamma offentliga tjänster, investeringar, utvecklingsprojekt samt övriga eventuella frågor.

Separata avtal och åtaganden som berör samarbetet mellan Haparanda och Torneå beslutas från fall till fall varvid båda städernas gällande regelverk ska följas.

Ovanstående exempel för kommunalt samarbete kan tjäna som grund för övriga medlemskommuner att kartlägga potential till praktiskt samarbete och projekt, varvid Tornedalsrådet bistår i detta arbete. Eventuell Interreg-ansökan e.dyl. diskuteras i styrelsen efter årsmötets (2017) godkännande.

Ytterligare information:
– Huvudavtal om gränssamarbetet mellan Haparanda och Torneå:
http://212.50.147.150/d5web/kokous/20153265–6–1.PDF

– Huvudavtal om samverkan mellan Haparanda kommun och Torneå stad:
fi: http://212.50.147.150/d5web/kokous/20153265–6–3.PDF

BILAGA: TORNEDALSRÅDETS STRATEGISKA VERKSAMHETSPLAN 2017-2019, STRATEGINS SPETSAR

Projektförslagen från medlemskommunerna ska kopplas ihop med statens budget. För att det ska vara möjligt att lobba finns det anledning att sammanställa projekten per departement och förvaltning.

Huvudprojekten utgör samtidigt den konkretiserade delen av Tornedalsrådets strategi. Huvudprojekt–listningen är medlemskommunernas svar på vilka frågor rådet ska koncentrera sig på i sin verksamhet.

Önskemålet till medlemskommunerna var att få fram projekt och projektförslag som främjar sysselsättning och verksamhetsförutsättningar för företag och kommuner. För kommunernas viktigaste infrastrukturprojekt mm. kontaktas även regionala myndigheter och övriga aktörer.

Utöver statliga finansieringsbehov och anslagsframställningar kan man dessutom ta upp andra frågor som relateras till Tornedalsrådets intressebevakning (lagstiftning, policyn mm.).

Genomförande av projekt ska följas upp. Bearbetning av huvudprojekt kommer att vara rådets bestående sätt att verka.

1) LIVSKRAFTSRELATERADE PROJEKT

A. Att utveckla turistiska förutsättningar i Torne älvdal
– Fi: Samarbete mellan resebolag och regioner. Enligt Torneås aspekt behövs inget nytt bolag utan samarbete (jfr Visit Arctic Europe, Heart of Lapland, Meri-Lapin matkailu Oy) (T)
– Fi: Torneälvs dragningskraft och resemöjligheter (Y)
– Utbildningsaspekten för turistnäringen beaktas så att Utbildning Nords verksamhet inkluderar behövliga utbildningar inom de flesta branscher (Ö)
– No: norrskens- och vinterturism i Skibotn och Skibotndalen (S)

Fisketurism
– Fi: Fi: att upprätta gemensam strategi? (T)
– Fi: Att utveckla fisketurism i Torne- och Muonioälv (K)

C. Kulturturism
– Fi: Att dra nytta av Outokaira i regionala projekt (t.ex. Maupertuis) (T)
– No: behov av reseledare (S)

D. Norrskensvägen
– Fi: ny positionering av turistvägkonceptet (TLN administrerar turistvägar –> hur ska vägarna övergripande utvecklas, aktivering av företagare) (T, K)
– se logistik

E. Gränshinder
– Fi: Att trygga finansiering och resurserna för Nordkalottens gränsrådgivning 2016+, filialer i Torneå och Skibotn. (T, P)
– Fi: Att främja gränsöverskridande arbetspendling genom ett samarbetsnätverk (bl.a. TLN, Bothnian Arc, Nordkalottrådet (T)
– Sve: Offentliga upphandlingar möjliggöres enligt EU-lagstiftning för svenska företag i de andra nordiska länderna (Ö)

F. På Gränsen-projektet
– Fi: För För det s.k. EU-verksamhetspark har än så länge inte gått att få extern finansiering beroende bl.a. på det nuvarande Interreg-programmet och dess bestämmelser. Externa finansieringskällor för verksamhetsparken ska kartläggas (t.ex. direktfinansiering från EU (T)

G. Att utveckla HaparandaTorneå-samarbetet som resmål
– Sv: turism, kultur, fritid, evenemang, handel (H)
– Fi: att avskaffa gränshinder för Resecentrum (T)

H. Sv: Investeringar i bostäder (H)
– Samverkan i extern bostadsproduktion, finska och svenska företag med kunnande och erfarenhet från Tornedalen bildar gemensamma företag och samverkar på större marknader (t.ex. Stockholm och Helsingfors (Ö)

I. Investeringar i energi
– Sv: investeringar i energi (H)
– No: att säkerställa eldistribution (S)
– Fi: Röyttäs LNG-Terminal/Arktisk LNG-park
– Fi: Förstudie av biogas i Ylitornio-Övertorneå, vidareutveckling (inkl. gastankningsnätverk) (Y)

J. Reisa nationalpark (K, N)
– No: Interreg-projektet ”Halti transboundrary landscape area”

K. Hamnar
– Fi: Att utveckla Röyttäs hamnförhållanden (T)
– No: Att utveckla Skibotns hamn som en del av Ishavsbanan (S)

2) ÖKAT GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE
– En ny förstudie /kartläggning om det kommunala, gränsöverskridande samarbetet (projekt, möjligheter och praxis). Man utnyttjar den kunskap som finns hos Provincia Bothniensis och bästa praxis i motsvarande gränssamarbete i Europa kartläggs

3) UTBILDNINGSRELATERADE PROJEKT

A. Validering av yrkesexamen
– No: yrkesexamen (särskilt inom el-, VVS- och byggbranschen) borde gälla i andra nordiska länder (S)
– Fi: Att säkerställa och utveckla Lapplands yrkeshögskolas campus i Torneå (T)
– UtbN: hjälp med att öka ländernas axxeptans för respektive lands yrkesutbildningar

B. Samarbete med Lapplands yrkeshögskola
– Gränsöverskridande gemensamma utbildningsprojekt (tillgodoräknade studiepoäng i alla partnerhögskolors studielinjer, språkutbildningar osv.)
– Mellankommunalt samarbete genom utbildning (praktikantutbyte, ämnen för lärdomsprov i förhållande till gemensamma strategiska öppningar, workshopkoncept som bidrar till gränsöverskridande projekt och strategiskt arbete i målkommuner osv.)
–Matchning av unga företagare (bl.a. av typen Barents Réunion eller sommarentreprenörskoncept samt projekt administrerade av Tornedalsrådet)

4) KULTURRELATERADE PROJEKT

A. Projekt som kulturarbetsgruppen tagit upp:
– Kulturstipendiearbetet och behovet av en rejäl höjning av det årliga stipendiebeloppet
– Arbetet med årsböckerna (utgivning endast vartannat år)
– Presentation av olika medlemskommuners kultursatsningar
– Flerspråkighetens stora betydelse
– Laestadianismens stora betydelse och Laestadiusleden
– Struves Meridianbåge
– Krigsminnen från Bottenviken till Nord-Troms
– Natur- och kulturturism
– Olika samarbetsprojekt såsom firandet av Finland 100 år
– Länskonstmuseum i Kiruna, samarbete med de Tornedalskommunerna och Aines konstmuseum i Torneå, Rovaniemi konstmuseum, Kemi Konstmuseum, Tromsö konstmuseum osv
– ungdomsting, kartläggning av grundandet av dessa

5) INFRASTRUKTURPROJEKT:

A. Järnvägstrafik
– Västlig ishavsbana (T, Y, P, E)
– Fi: Elektrifiering av bansträckan Torneå-Laurila (24 km, 12 milj. euro) (T, K))
– Elektrifiering av bansträckan Torneå-Kolari (T, K, Y, P)
– Fördubbling av järnvägsspåret i Kolari (gruvprojekt) (P)
– Sv: persontrafik Boden-Haparanda (H)
– Sv: dubbelspår på Malmbanan Kiruna-Narvik (K)
– FiSv: HaparandaTorneå logistikcenter (mv)
– No: ishavsbana Kolari-Skibotn (S)

B. Flygtrafik
– Fi: Att säkerställa och utveckla Kemi-Torneå-flygplats (T, P)
– Fi: Reguljär flygtrafik till Pajala flygplats (P)
– Sv: Att utveckla reguljär flygtrafik (Tromsö/Kiruna/Hetta/Kittilä) (K)

C. Vägar
– Fi: Att utveckla riksväg 21
– Sve (H): /nyanläggning (T)
– Sve (H): att förbättra det kommunala vägnätet och kollektivtrafiken (H)
– Fi: E 8/RV 21-investeringar, underhåll och konkurrensförmåga (Y)
– Fi: genomgripande förbättring av RV21 över hela sträckan och utökad turisttrafik, ett nätverk för elbilsladdning (P)
– Fi: Tvärgående regionala förbindelser mellan olika tillväxtcentra (P)
– Fi: Att övergripande utveckla Norrskensvägen (T, K)
– Sv: väg E45 Kiruna-Enontekiö, att utveckla vägstandard (K)
– No: Att övergripande utveckla Norrskensvägen (T, K)
– Sv: Möjlighet av ”tankning” av el (Ö)
– No: E8 Skibotndalen med i den nationella transportplanen (S)
– No: Norrskensvägen (ska med i vägverkets klassificering ”Nationella turistvägar” (S)
– Fi: Kyläjokis internationella logistikcentrum för landtrafik (T)

D. Datakommunikation
– Fi: Datakommunikationsförbindelser (T)
– Sve: Uppbyggnad av bredband (H)
– Sve: Uppbyggnad av bredband i samarbete mellan Finland, Sverige och Norge (K)
– Sve: Sammanbindning av El- och internetnät i Övertorneå-Ylitornio –området (Ö)
– No: Uppbyggnad av bredband Norge-Sverige-Finland (S)

E. Snöskoterleder
– Sv: Att köra snöskoter i ett annat land, att utveckla leder (K)
– Fi: Att köra snöskoter i ett annat land, att utveckla leder (K)
– Fi: Att utveckla snöskoterleder (E)